Ni vet när man ser något och får lite ont i bröstet och är man riktigt känslig så kan det nog trilla en tår? Denna känsla utlöses av olika saker för olika människor. För mig kan den utlösas av en fin film, vacker musik, ett snällt ord eller något annat fjantigt men framför allt så får jag något tungt i hjärtat och en tår i ögat när jag ser gubbar eller män äta ensam.
Alltså jag ger självaste fan i om jag ser en ensam kille i 20-års ålder äta ensam (om jag inte tänker mig att det är min lillebror som sitter och äter ensam för då blir jag lite ledsen) men ser jag en man i 50-års ålder och uppåt äta ensam så dör en liten bit av mig. Ok nu ljuger jag lite, tanken på att min storebror äter ensam gör mig också ledsen så vi får dra ner åldersgränsen till över 30.
Allra mest sorgsen blir jag när jag ser en riktigt gammal man i kostym äta mat med lite skakiga händer. Det är verkligen synd om gamla gubbar (och bröder) som äter ensam.
2 kommentarer:
Hahahahaha jag trodde jag var ensam om det! PRECIS så känner jag med och för precis samma sak! Jag har en svag punkt för ensamma/griniga gamla gubbar överlag. :)
hahahahah helt galet! Ibland är du lite skämmande lik mig (ja självfallet är du lik mig och inte tvärtom :) ) Jag har också en svag punkt för ensamma och griniga gubbar i allmänhet, inte bara när de äter.
Skicka en kommentar