I onsdags hoppas jag och min make på bussen som skulle ta oss till Västervik, ordentligt med köer gjorde att bussen blev försenad i ungefär 45 minuter men det är inte det viktiga egentligen. När vi väl kommer ut ut Stockholm så har min man hunnit somna för länge sedan och jag sitter och lyssnar på musik, genom lurarna hör jag att föraren börjar prata och jag hinner just stänga av musiken när jag hör, anländer till Linköping om cirka 35 minuter. Jag tänker va fasen ska vi till Linköping och göra, det är ju en himla omväg om man ska västervik. Jag hinner bygga upp något av ett agg mot min kära make som sover gott eftersom han tydligen bokat in oss på helt fel buss.

Men, efter 35 minuter är vi inte ens i närheten av Linköping däremot så kör vi in mot Nyköping, förvirringen är stor. Föraren säger att vi nu har anlänt till Linköping. Nu vaknar också min man och ser sig förvirrat om. Eftersom vi båda har åkt den här vägen ett antal gånger och rätt bra koll på vilket köping som är vilket köping så sätter vi oss nöjt tillrätta och tänker att det är jäkla märkligt att inte förarana kan hålla reda på vilket köping dom åker in i.

Jag vill dock påstå att detta är ett fel man kan göra utan att behöva skämmas allt för mycket. Området kryllar nämligen av olika köping och jag hade himla svårt att hålla reda på vilket som var vilket i början. Enkelt kan man säga att om man kommer norr ifrån så kommer man först till Nyköping, sen till Norrköping och efter det till Linköping. Kör man från Norrköping till Västervik så kör man också genom Söderköping.

Nåväl resan forsätter i godan ro tills chaffören säger att vi snart kommer in till Norrköping ( ett rätt till chaffisen) för att sedan byta chafför som tar oss vidare till Västerås, eehhhh va? Västerås??

Inte ok att blanda ihop Västerås och Västervik, någon måtta för det väl ändå var.

Som tur var byttes chaffören i Norrköping och vi fick en chafför som visst var han skulle och vad stället hette.